Jämjö

En by på Öland, ett hus, och vad arkiven faktiskt berättar om dem.

Kort sagt: Byn Jämjö har haft samma fem gårdar, numrerade 1 till 5, ända sedan en lantmätare ritade av den 1683. Huset står på mark som hörde till dessa gårdar. Tomten köptes loss 1968, enligt en lag som krävde att huset redan stod där före 1928. Fastigheten fick sin nuvarande form 1984, när mark från sex grannfastigheter fördes dit.

Byn

Jämjö ligger i Gärdslösa socken på mellersta Öland, mellan byarna Lindby och Sättra. Byn är en radby. Det betyder att gårdarna ligger på rad längs en bygata i stället för samlade i en klunga. Ungefär 200 av Ölands drygt 300 byar är byggda så. Det är också därför adressen heter just bygata.

Byn är liten. En ortsatlas från 1900-talets mitt räknar fem jordbruksfastigheter och tre andra fastigheter. Samma antal gårdar står på kartorna redan på 1600-talet.

Mitt i byn ligger Jämjögården, som är Gärdslösas hembygdsgård. Hembygdsföreningen bildades 1956 och håller till där.

Den äldsta kartan, 1683

Den här kartan är över 340 år gammal. Överst står titeln med tidens stavning: Geometrisk Charta af Jämgöö i Giärdslösa Sochn och Slättbo Häradh. Byn hette alltså Jämgöö, och häradet kallades Slättbo, inte Runsten som senare.

Geometrisk karta över Jämgöö från 1683 — Hela kartan från 1683. Uppe till vänster ligger byn med sina gårdar, resten är åker och äng märkta A, B och C efter jordens godhet. Nere till vänster en kompassros. Klicka för att förstora.

Närbild på de fem numrerade gårdarna i Jämgöö 1683 — Närbild på byn. Gårdstomterna är numrerade 1, 2, 3, 4 och 5 och ligger på rad, var och en med små röda byggnader utritade. Radbyn syns direkt. Klicka för att förstora.

Tidslinje

Allt som hittills hittats i arkiven, i ordning. De markerade punkterna rör huset direkt.

Byn och dess kartor

1683Byn ritas av för första gången En geometrisk avmätning av Jämjö nr 1–5. Den äldsta kartan över byn. akt G2:152
1735Ny uppmätning Byn mäts upp igen, fortfarande som nr 1–5. akt 08-gär-10
1771–1773Storskifte Gårdarnas många små åkerlappar slås ihop till färre och större. Beslut 20 januari 1773. akt 08-gär-25
1782Gränsen mot grannbyarna bestäms En rågångsåtgärd drar upp gränserna mellan byarnas marker.
1811Den gemensamma utmarken delas Socknens byar delar upp marken de tidigare betat och huggit ved på tillsammans. En beskrivning till utmarkskartan tillkommer 1842.
1816–1827Nio enskiften i socknen Grannbyarna delar sin mark. Alla nio akterna har karta.
1832–1836Laga skifte Den stora omregleringen. Varje gård får sin mark samlad. Lantmätare är Carl Ekerlund. Beslut 12 augusti 1836. akt 08-gär-105
1843Hemmansklyvning Gårdar delas mellan arvingar. Så blir byns fem hemman fler fastigheter. akt 08-gär-106

Huset och fastigheten

1929 ?Året fastighetsregistret anger En taxeringssiffra, sannolikt för sen. Se avsnittet om husets ålder nedan.
1944–1948Gränsbestämning Gränsen för Jämjö 7:1 mot 1:3 med flera fastställs.
1955Två grannar köper loss sina tomter Ensittarförrättningar för 4:7 och 8:1.
1958–1963Mark byter ägare i byn Avsöndring av 5:6, sammanläggning av 3:2 och 3:3 till 9:1, samt gränsbestämning.
1967–1968Tomten köps loss – Jämjö 11:1 bildas En förrättning enligt ensittarlagen. Fastställd 1968. akt 08-gär-510
1968–1970Järnvägsmark förs samman Mark som hört till järnvägen läggs till fastigheter i byn.
1973 · 1977 · 1982Avsöndringar i byn Mindre bitar styckas av från 4:8, 1:7 och 1:8.
1981Huset byggs om och till Om- och tillbyggnad. Samma år dras ledningsrätt genom byn.
1984Fastigheten får sin nuvarande form En fastighetsreglering för in mark från 1:3, 2:2, 2:3, 4:2, 4:3, 7:1 och 9:1 samt samfälld mark. akt 729
1985Reglering mot Hagby Gränsen mot Hagby 7:2 justeras.
1987Namnet ändras H-Gärdslösa Jämjö 11:1 blir Borgholm Jämjö 11:1.
1992Ännu en reglering Rör 4:6, 4:2 och 1:3 – två av husets ursprungsfastigheter.
1995Ett andra hus på tomten Tomten är drygt 3 200 kvadratmeter, med egen brunn och eget avlopp.
1998–1999Sista förrättningarna Tre akter rör grannfastigheterna 9:6, 9:5 och 10:2.

Kartan från 1836

Laga skiftet var den stora omregleringen av svensk jord. Varje gårds spridda åkerlappar samlades ihop. För Jämjö pågick arbetet i fyra år och resulterade i en karta och 104 handskrivna sidor.

Kartans titel: Charta öfver Jemjö — Titeln stavar namnet **JEMJÖ** och nämner Ölands Norra Mot, Runstens Härad och Gärdslösa Socken. Upprättad sommaren 1832.

Aktens titelblad — Aktens omslag: ”Nr 105. Gärdslösa socken. Jämjö by. Laga skifte åren 1832–1835. Innehåller 104 skrifna sidor. Kartan i låda 29.”

Laga skiftets karta över Jemjö — Hela kartan. Byns tomter ligger i det täta partiet till höger om mitten. Klicka för att förstora.

Nere i vänstra hörnet finns en förklaring skriven i rött. Den är tillagd senare och är nyckeln till husets historia, för den översätter kartans bokstäver till de fastighetsnummer som används än i dag.

Teckenförklaringen i rött — ”Litt A = R.N:r 1², 1³ … Ba = 2² … Bb = 2³ … Ca, Ea = 3² … Cb, Eb = 3³ … Da = 4² … Db = 4³” Klicka för att förstora.

Vad förklaringen betyder

Fastigheten bildades ur 1:3, 2:2, 2:3, 4:2, 4:3, 7:1 och 9:1. Fem av dem står i förklaringen:

Fastighet	Bokstav på kartan
Jämjö 1:3	A
Jämjö 2:2	Ba
Jämjö 2:3	Bb
Jämjö 4:2	Da
Jämjö 4:3	Db

De två övriga, 7:1 och 9:1, tillkom senare, sannolikt genom hemmansklyvningen 1843.

Byns tomter på kartan — Byns tomter med bokstäverna A, Ba, Bb, Da och Db. Den stora ytan i mitten är märkt ”Hemmanets Tomt” med ett rött R.N:r 5.

Närbild på gårdarna med byggnader — Närbild. De gröna ytorna är gårdstomter och de mörka rektanglarna är byggnader, fyra eller fem per gård, grupperade runt en gårdsplan.

Var låg Jämjö bygata 2?

Exakt var huset står går inte att peka ut på en karta från 1836 utan att lägga den över en modern karta. Men de fem parceller fastigheten bildades ur är utpekade i teckenförklaringen, och de går att markera. Här är de ringade.

Rött ringar in parcellerna A, Ba, Bb, Da och Db, alltså 1:3, 2:2, 2:3, 4:2 och 4:3. Blått markerar ”Hemmanets Tomt”, byns gemensamma tomtmark med det röda R.N:r 5. Grönt ringar in den vattenyta som är utritad mitt i byn. Huset ligger någonstans i det här området, men markeringarna visar ägosplittringen, inte husets läge. Klicka för originalet utan markeringar.

Varför just där? Fastigheten Jämjö 11:1 bildades 1968 av en tomt som styckades ur byns mark, och kompletterades 1984 med bitar av just dessa fem parceller plus 7:1 och 9:1. Att alla fem ligger samlade kring gårdscentrum stämmer med att huset står i bykärnan, inte ute på åkermarken. Samfälligheten s:4, diket, beskrivs dessutom som liggande ”över Da, Db, Ca, Cb, intill gårdscentrum”.

Hur gammalt är huset egentligen?

Fastighetsregistret säger 1929. Den siffran ska tas med en nypa salt, och tre saker talar för att den äldsta delen är betydligt äldre.

1. Siffran är en taxeringsuppgift

”Nybyggnadsår” används för att räkna fram taxeringsvärdet. Samma post anger värdeår 1981 och om- och tillbyggnad 1981, med en tillbyggd yta lika stor som hela bostadsytan. När ett hus byggs om räknas året om enligt en schablon. För riktigt gamla hus saknar registret ofta äkta uppgifter.

2. Lagen som gav er tomten kräver ett äldre hus

Tomten köptes loss 1967–68 genom en förrättning enligt ensittarlagen. Den fanns för den som hade ett bostadshus på annans mark. För att få köpa krävdes att marken varit ur markägarens besittning i minst tio år, att bostadshuset var värt minst en fjärdedel av mark och byggnader tillsammans, och att huset var uppfört före den 1 januari 1928. Ett hus från 1929 hade inte uppfyllt det villkoret.

3. Det stod gårdar på tomterna långt tidigare

Redan på kartan från 1683 är gårdarna utritade med byggnader. På 1836 års karta har varje gård fyra eller fem hus runt en gårdsplan. Det är den kringbyggda ölandsgården, samma form som Jämjögården i byn har i dag.

Att huset består av flera olika delar passar in i bilden. Så växte gårdar på Öland: en stuga i taget, tillbyggd efterhand, ofta med äldre timmer återanvänt.

För ett säkert svar behöver akt 08-GÄR-510 från 1968 beställas fram ur Lantmäteriets förrättningsarkiv. En ensittarförrättning beskriver alltid byggnaderna och hur länge de stått där, eftersom det var själva grunden för rätten att köpa. Den akten finns inte bland de digitaliserade kartorna.

Människorna

Akten är inte bara kartor. Den är 104 handskrivna sidor, och längst ner står namnen på dem som gjorde jobbet.

Tecknad föreställning av lantmätaren och byborna vid skiftet — **Så kan det ha sett ut.** Carl Ekerlund vid mätbordet med kartan uppspänd, Anders Gabrielsson med papperen i handen som byns företrädare, och de två gode männen Samuel Jansson och O. Bramstedt bakom. Bakom dem byn på rad, en stengärdsgård och en kvarn. Käppar i marken markerar de nya gränserna.
*Detta är en fri illustration, inte en historisk bild. Ingen vet hur de såg ut.* Klicka för att förstora.

Namnteckningarna i protokollet — Protokollets sista sida med namnteckningarna. Klicka för att förstora.

Carl Ekerlund, lantmätaren

Skrev under ”på Embetets vägnar”. Det var han som mätte upp byn, ritade kartan och ledde förhandlingarna mellan gårdarna i fyra år.

Anders Gabrielsson, byns röst

Skrev under ”på Egolagets vägnar” och intygade att protokollet lästs upp. Egolaget var byns delägare tillsammans. Han företrädde grannarna gentemot lantmätaren.

Samuel Jansson och O. Bramstedt, gode män

Två utsedda män som skulle se till att det gick rätt till, och som intygade med sina namnteckningar att allt stämde.

Bönderna och deras marker

Längre in i akten ligger graderingslängden, där varje åkerlapp beskrivs efter jordmån. Där dyker byborna upp vid namn, eftersom markerna kallas efter dem.

Sida ur graderingslängden — En sida ur graderingslängden. Rad 591 nämner Anders Olsson och Sven Persson, och strax under står Anders och Olof Gabrielssons ”utbrott i Horsfjorden”. Klicka för att förstora.

Längden ger också byns egna namn på markerna: Planterhagen, Kärret, Käfhorvan, Låthorvan, holmar, ängsvall och mossar bevuxna med grov starr. Och en mosse som heter Brunnmossen, alltså mossen med brunnen.

Ett namn till hör till trakten. Erik Johan Stagnelius, en av Sveriges stora romantiska skalder, växte upp i Gärdslösa prästgård en knapp kilometer bort. Han föddes 1793 och flyttade som tonåring till biskopsgården i Kalmar. Litteraturhistoriker har letat efter de två stora lönnarna vid prästgården som han kallade sitt barndomshems vårdträd. De finns inte kvar.

Brunnen och dammen

Det finns en brunn på tomten och en liten damm utanför. Det är värt att följa upp, för vatten är noga utritat på gamla kartor. På 1836 års karta syns vattenytor mitt i byn, markerade i blått.

Det finns också ett konkret spår i fastighetsregistret. Samfälligheten Jämjö s:4 registrerades så sent som 2014 och beskrivs som ett dike. Kartan anges gälla ”över Da, Db, Ca, Cb, intill gårdscentrum”. Da och Db är två av parcellerna huset bildades ur. Avvattningen intill gårdarna har alltså varit gemensam sedan skiftet, och är det formellt än i dag.

Om dammen är densamma som syns på kartan går inte att säga utan att jämföra på plats. Men både brunn och damm är sådant som brukar ritas ut i skifteshandlingarna.

Kortregistret som gömde hälften

Lantmäteriets söktjänst hittar nio akter om man söker på orten Jämjö. Söker man i stället på hela socknen och tar med det som inte är inskannat blir det 298 akter.

Skillnaden ligger i ett gammalt kortregister, ett kort per by, där varje förrättning står på rad. Jämjös kort heter ”Gärdslösa socken, Jämjö” och går över tre blad. Det är där de två viktigaste akterna står: den som skapade fastigheten 1968 och den som gav den sin nuvarande form 1984. Ingen av dem syns i den vanliga sökningen.

Kortregistrets första blad — Blad 1, 1944–1970. Rad 510 är ensittarförrättningen som skapade Jämjö 11:1.

Kortregistrets andra blad — Blad 2, 1968–1985. Rad 729 räknar upp 1:3, 2:2, 2:3, 4:2, 4:3, 7:1 och 9:1.

Kortregistrets tredje blad — Blad 3, 1985–1999. Här står regleringen 1992 som rör 4:6, 4:2 och 1:3.

Socknen runt omkring

Gärdslösa socken är knappt 54 kvadratkilometer och har fjorton byar. Folkmängden var som störst omkring 1870, med nära 1 900 personer, och hade fallit till under 700 vid 1990.

Skedemosse ligger i samma socken. Det är Sveriges största kända offerplats från järnåldern. Vid utgrävningarna 1959–1962 hittades lämningar efter ett fyrtiotal människor och omkring hundra hästar, samt över 1,3 kilo guld. Guldet finns i dag i Historiska museet.
Gärdslösa kyrka är från 1100-talet och räknas som en av Sveriges bäst bevarade medeltidskyrkor. En runsten i kyrkan tyder på att det kan ha stått en träkyrka här redan på 1000-talet.

Baksidan av 1683 års karta med beskrivning — Baksidan av kartan från 1683. Här står beskrivningen till kartan, skriven med samma hand som titeln. Klicka för att förstora.

Vad som återstår att gräva i

Akt 08-GÄR-510 från 1968, som bör beskriva husets ålder. Måste beställas.
De 298 akterna för socknen, varav 107 med karta, från 1689 till 1875.
Grannbyarna Lindby, Sättra och Galltorp gränsar till Jämjö. Deras stängsel- och rågångsakter rör också Jämjös mark.
Gärdslösa kyrkoarkiv är digitaliserat från 1732. Där går det att följa vilka som bott på gårdarna.
Folkräkningarna 1880, 1890, 1900 och 1910 visar hushållen i byn.
Kungliga bibliotekets dagstidningar är fritextsökbara. Allt äldre än 100 år får läsas hemifrån.
Gärdslösa hembygdsförening har byböcker och foton som aldrig nått något statligt arkiv.