Jämjö

En by på Öland, ett hus, och vad arkiven faktiskt berättar om dem.

Byn

Jämjö ligger i Gärdslösa socken på mellersta Öland, mellan byarna Lindby och Sättra. Byn är en radby. Det betyder att gårdarna ligger på rad längs en bygata i stället för samlade i en klunga. Ungefär 200 av Ölands drygt 300 byar är byggda så. Det är också därför adressen heter just bygata.

Byn är liten. En ortsatlas från 1900-talets mitt räknar fem jordbruksfastigheter och tre andra fastigheter. Samma antal gårdar står på kartorna redan på 1600-talet.

Mitt i byn ligger Jämjögården, som är Gärdslösas hembygdsgård. Hembygdsföreningen bildades 1956 och håller till där.

Den äldsta kartan, 1683

Den här kartan är över 340 år gammal. Överst står titeln med tidens stavning: Geometrisk Charta af Jämgöö i Giärdslösa Sochn och Slättbo Häradh. Byn hette alltså Jämgöö, och häradet kallades Slättbo, inte Runsten som senare.

Kartan från 1735

Femtio år senare kom lantmätaren tillbaka. Den här gången ritades byn i mycket större skala, och varje åkerlapp fick ett eget nummer. Titeln stavar namnet Jämiöby uti Giärdzlösa Sochn.

Titeln räknar också upp byns gårdar efter vem som ägde jorden: ett skattehemman (bonden ägde själv), tre fjärdedels kronohemman (kronan ägde) och ett frälsehemman (en adelsman ägde). Samma by, tre olika sorters ägande.

Storskiftet 1770–1772

Varje gård hade sin jord utspridd i dussintals små lappar över hela byns mark. Storskiftet skulle lägga ihop dem till färre och större stycken. I Jämjö tog arbetet tre år.

Tidslinje

Allt som hittills hittats i arkiven, i ordning. De markerade punkterna rör huset direkt.

Byn och dess kartor

1. 1683Byn ritas av för första gången En geometrisk avmätning av Jämjö nr 1–5. Den äldsta kartan över byn. akt G2:152
2. 1730Landshövdingen ger order Amiralen Gustaf von Psilander skriver under ordern om att byn ska mätas upp.
3. 1735Ny uppmätning, i september Byn mäts upp igen, fortfarande som nr 1–5, nu med ett register som beskriver varje åkerlapp. akt 08-gär-10 G31-10:1
4. 1770–1773Storskifte Lantmätare Pehr Engström lägger ihop gårdarnas små åkerlappar. Fastställt på tinget i Lundegård 20 januari 1773. akt 08-gär-25 G31-10:2
5. 1779Ägomätning En mätning av ägorna, sju år efter storskiftet. akt 08-gär-31
6. 1782Gränsen mot grannbyarna bestäms En rågångsåtgärd drar upp gränserna mellan byarnas marker. akt 08-gär-34
7. 1811Den gemensamma utmarken delas Socknens byar delar upp marken de tidigare betat och huggit ved på tillsammans. En beskrivning till utmarkskartan tillkommer 1842.
8. 1816–1827Nio enskiften i socknen Grannbyarna delar sin mark. Alla nio akterna har karta.
9. 1832–1836Laga skifte Den stora omregleringen. Varje gård får sin mark samlad. Lantmätare är Carl Ekerlund. Beslut 12 augusti 1836. akt 08-gär-105 G31-10:3
10. 1843Hemmansklyvning Gårdar delas mellan arvingar. Så blir byns fem hemman fler fastigheter. akt 08-gär-106
11. 1846Stängselåtgärd Efter skiftet måste någon bestämma vem som håller vilket stängsel. Det är vad den här förrättningen gör. akt 08-gär-117
12. 1870Byn kommer på tryck Generalstabskartans blad över Kalmar. Jämjö står utsatt med sina hus.
13. 1911 · 1933 · 1953Nya upplagor av samma blad Generalstabskartan trycks om tre gånger till.
14. 1938–1942Byn fotograferas från luften Ekonomiska kartan. Flygbild med varje hus och varje åkergräns påritad.
15. 1971 · 1978Ekonomiska kartan görs om Nya flygbilder, och nu med fastighetsbeteckningarna utsatta.

Huset och fastigheten

1. 1929 ?Året fastighetsregistret anger En taxeringssiffra, sannolikt för sen. Se avsnittet om husets ålder nedan.
2. 1938Huset syns på flygbilden Ekonomiska kartans flygfotografering. Huset står på plats, och dammen norr om det är utritad.
3. 1944–1948Gränsbestämning Gränsen för Jämjö 7:1 mot 1:3 med flera fastställs.
4. 1955Två grannar köper loss sina tomter Ensittarförrättningar för 4:7 och 8:1.
5. 1958–1963Mark byter ägare i byn Avsöndring av 5:6, sammanläggning av 3:2 och 3:3 till 9:1, samt gränsbestämning.
6. 1967–1968Tomten köps loss – Jämjö 11:1 bildas En förrättning enligt ensittarlagen. Fastställd 1968. akt 08-gär-510
7. 1968–1970Järnvägsmark förs samman Mark som hört till järnvägen läggs till fastigheter i byn.
8. 1973 · 1977 · 1982Avsöndringar i byn Mindre bitar styckas av från 4:8, 1:7 och 1:8.
9. 1981Huset byggs om och till Om- och tillbyggnad. Samma år dras ledningsrätt genom byn.
10. 1984Fastigheten får sin nuvarande form En fastighetsreglering för in mark från 1:3, 2:2, 2:3, 4:2, 4:3, 7:1 och 9:1 samt samfälld mark. akt 729
11. 1985Reglering mot Hagby Gränsen mot Hagby 7:2 justeras.
12. 1987Namnet ändras H-Gärdslösa Jämjö 11:1 blir Borgholm Jämjö 11:1.
13. 1992Ännu en reglering Rör 4:6, 4:2 och 1:3 – två av husets ursprungsfastigheter.
14. 1995Ett andra hus på tomten Tomten är drygt 3 200 kvadratmeter, med egen brunn och eget avlopp.
15. 1998–1999Sista förrättningarna Tre akter rör grannfastigheterna 9:6, 9:5 och 10:2.

Kartan från 1836

Laga skiftet var den stora omregleringen av svensk jord. Varje gårds spridda åkerlappar samlades ihop. För Jämjö pågick arbetet i fyra år och resulterade i en karta och 104 handskrivna sidor.

Nere i vänstra hörnet finns en förklaring skriven i rött. Den är tillagd senare och är nyckeln till husets historia, för den översätter kartans bokstäver till de fastighetsnummer som används än i dag.

Marken huset fick 1984

De fem parceller som fastigheten senare fick mark ifrån är utpekade i teckenförklaringen, och de går att ringa in på kartan. Det säger inte var huset står — det svaret kommer längre ner — men det visar hur splittrat ägandet var kring gårdscentrum.

När byn kom på tryck

Fram till 1800-talets mitt fanns Jämjö bara på handritade kartor i lantmäteriets arkiv. Sedan började staten trycka kartor i upplaga, och byn hamnade på papper som vem som helst kunde köpa.

Flygbilden från 1938

Ekonomiska kartan är något annat. Den bygger på en flygbild, och ovanpå bilden är varje åkergräns, väg och byggnad ritad för hand. Bladet över Jämjö fotograferades 1938, blev färdigt 1941 och trycktes 1942. Skalan är 1:10 000, alltså en centimeter per hundra meter.

Bastlöten är värd en rad. Löt är ett gammalt ord för betesmark, och bast kommer igen från badstugan som stod utritad på 1735 års karta. Namnet har suttit kvar på marken i minst tvåhundra år.

Var huset står

Fastighetsregistret ger tomten en koordinat: N 6295723, E 603510 i det system som heter SWEREF 99 TM. Räknar man om den och lägger den på de gamla kartornas rutnät hamnar man i byns södra ände, strax norr om granngården Almhagen — inte uppe i bykärnan.

Och där, på 1978 års ekonomiska karta, står beteckningen utskriven:

Backar man trettiosex år, till flygbilden från 1938, står huset redan där. Och norr om det ligger en liten oval.

Hur gammalt är huset egentligen?

Fastighetsregistret säger 1929. Den siffran ska tas med en nypa salt, och tre saker talar för att den äldsta delen är betydligt äldre.

Att huset består av flera olika delar passar in i bilden. Så växte gårdar på Öland: en stuga i taget, tillbyggd efterhand, ofta med äldre timmer återanvänt.

Kan det vara ett av husen från 1683?

Frestande tanke, men troligen inte. Tre saker talar emot.

Symbolerna på 1683 års karta är just symboler. Varje gård är ritad som ett litet hus med rött tak. Det är kartritarens tecken för ”här ligger en gård”, inte en bild av byggnaden. Kartan visar var gårdarna låg, inte hur de såg ut.

Vanliga bondgårdar byggdes om ungefär var hundrade till hundrafemtionde år. Timret återanvändes, husen flyttades och sattes ihop på nytt. Att en byggnad från 1600-talet skulle stå kvar som bostadshus är mycket ovanligt.

Och framför allt: lagen som gav er tomten pekar åt ett annat håll. En ensittare var någon som hade ett hus på annans mark, ofta en hantverkare, en undantagstagare eller en arbetare. En gårds huvudbyggnad tillhörde gården och behövde aldrig köpas loss. Att huset behövde ensittarlagen för att bli en egen fastighet 1968 betyder alltså att det troligen inte var någon av de fem gårdarnas mangårdsbyggnad, utan ett mindre hus som byggts på byns mark senare.

Storleken stämmer med det. Bostadsytan är 51 kvadratmeter plus 25 kvadratmeter biyta. Det är litet för en gård men normalt för en stuga.

Och läget avgör saken. De fem gårdarna ligger på rad i bykärnan, och det gör de på varenda karta från 1683 till 1978. Huset ligger inte där. Det ligger ensamt i byns södra ände, mellan sista gården och granngården Almhagen, på en tomt som inte finns utritad på någon karta före 1900-talet. Det är precis vad ett ensittarhus är: ett hus som någon byggt på byns mark, vid sidan av gårdarna.

För ett säkert svar behöver akt 08-GÄR-510 från 1968 beställas fram ur Lantmäteriets förrättningsarkiv. En ensittarförrättning beskriver alltid byggnaderna och hur länge de stått där, eftersom det var själva grunden för rätten att köpa. Den akten finns inte bland de digitaliserade kartorna.

Människorna

Akten är inte bara kartor. Den är 104 handskrivna sidor, och längst ner står namnen på dem som gjorde jobbet.

Bönderna och deras marker

Längre in i akten ligger graderingslängden, där varje åkerlapp beskrivs efter jordmån. Där dyker byborna upp vid namn, eftersom markerna kallas efter dem.

Längden ger också byns egna namn på markerna: Planterhagen, Kärret, Käfhorvan, Låthorvan, holmar, ängsvall och mossar bevuxna med grov starr. Och en mosse som heter Brunnmossen, alltså mossen med brunnen.

Ett namn till hör till trakten. Erik Johan Stagnelius, en av Sveriges stora romantiska skalder, växte upp i Gärdslösa prästgård en knapp kilometer bort. Han föddes 1793 och flyttade som tonåring till biskopsgården i Kalmar. Litteraturhistoriker har letat efter de två stora lönnarna vid prästgården som han kallade sitt barndomshems vårdträd. De finns inte kvar.

Brunnen och dammen

Det finns en brunn på tomten och en liten damm utanför. Båda går att följa bakåt.

Dammen är utritad på 1942 års karta, ett femtiotal meter norr om huset, som en liten oval vattenyta. Samma damm ligger kvar på samma ställe i dag. Den är alltså minst lika gammal som flygbilden från 1938, och troligen mycket äldre — vattenhål grävdes för kreaturen och stannade där de grävdes.

Det finns också ett spår i fastighetsregistret. Samfälligheten Jämjö s:4 registrerades så sent som 2014 och beskrivs som ett dike. Kartan anges gälla ”över Da, Db, Ca, Cb, intill gårdscentrum”. Da och Db är två av parcellerna huset fick mark ifrån. Avvattningen intill gårdarna har alltså varit gemensam sedan skiftet 1836, och är det formellt än i dag. På 1978 års karta står ett litet s alldeles intill tomten — samma sak, samfälld mark.

På 1836 års karta syns dessutom vattenytor mitt i byn, markerade i blått. Byar behövde vatten, och vattenställena är noga utritade i alla skifteshandlingar.

Två sätt att söka, två helt olika svar

Lantmäteriets historiska arkiv går att söka i på flera sätt, och det spelar stor roll vilket man väljer.

Koordinaterna står i fastighetsutdraget: N 6295723, E 603510. Söker man på dem faller tre förrättningar ut som ingen ortnamnssökning hittar — en ägomätning 1779, en rågångsåtgärd 1782 och en stängselåtgärd 1846 — plus en hel kategori som annars aldrig dyker upp: de tryckta rikskartorna.

Allt som täcker tomten

År	Vad	Beteckning	Arkiv
–	Alfabetiska registret	08-gär-alfa	REG
–	Alfabetiska registret	08-gär-alfg	REG
–	Alfabetiska registret	08-gär-alfj	REG
1683	Geometrisk avmätning	Jämjö nr 1–5	LMS
1735	Mätning	08-gär-10	REG
1735	Avmätning	Jämjö nr 1–5	LMS
1772	Storskifte	Jämjö nr 1–5	LMS
1773	Storskifte	08-gär-25	REG
1779	Ägomätning	08-gär-31	REG
1782	Rågångsåtgärd	08-gär-34	REG
1836	Laga skifte	08-gär-105	REG
1836	Laga skifte	Jämjö nr 1–5	LMS
1843	Hemmansklyvning	08-gär-106	REG
1846	Stängselåtgärd	08-gär-117	REG
1870	Generalstabskartan Kalmar	17-1	RAK
1911	Generalstabskartan Kalmar	17-2	RAK
1933	Generalstabskartan Kalmar	17-5	RAK
1942	Ekonomiska kartan Åketorp	4H9a42	RAK
1942	Ekonomiska kartan Åketorp	4H9a42-1	RAK
1942	Ekonomiska kartan Gärdslösa	4H9b42	RAK
1942	Ekonomiska kartan Gärdslösa	4H9b42-1	RAK
1953	Generalstabskartan Kalmar	17-9	RAK
1971	Ekonomiska kartan Gärdslösa	4H9b71	RAK
1978	Ekonomiska kartan Åketorp	4H9a78	RAK
1978	Ekonomiska kartan Gärdslösa	4H9b78	RAK

LMS = Lantmäteristyrelsens arkiv, de äldsta kartorna. REG = lantmäterimyndigheternas arkiv, förrättningarna. RAK = Rikets allmänna kartverk, de tryckta kartorna. Vissa förrättningar står i två arkiv och räknas därför två gånger.

Kortregistret som gömde resten

Även 25 träffar är för lite. Söker man på hela socknen och tar med det som inte är inskannat blir det 298 akter.

Skillnaden ligger i ett gammalt kortregister, ett kort per by, där varje förrättning står på rad. Jämjös kort heter ”Gärdslösa socken, Jämjö” och går över tre blad. Det är där de två viktigaste akterna står: den som skapade fastigheten 1968 och den som gav den sin nuvarande form 1984. Ingen av dem syns i någon av de vanliga sökningarna.

Sämjelotter och oredda andelar

Fastighetsutdraget säger en likadan sak om alla sju fastigheter som huset fick mark ifrån: ”Avskiljd från sämjelott eller sammanläggning där endast del av fastigheten ingått.” Det låter krångligt, men det är egentligen en beskrivning av hur byn fungerade.

En sämjelott är mark som grannarna delat upp i samförstånd, utan att någon myndighet varit inblandad. Man kom överens, satte en sten, och så fick det vara. Uppdelningen gällde i praktiken men fanns inte på papper. Ekonomiska kartan från 1978 har till och med ett eget tecken för det: hakparenteser runt numret betyder ”ägolotter som inte hävdas enligt fastställd karta”.

Ett spår av samma sak står kvar i registret i dag: ”andelar i samfälligheter är inte utredda”. Ingen har någonsin räknat efter exakt hur stor del av byns gemensamma mark som hör till just den här tomten. Tomten ingår också i Jämjö GA:1, en gemensamhetsanläggning — vägen, som grannarna sköter tillsammans.

Socknen runt omkring

Gärdslösa socken är knappt 54 kvadratkilometer och har fjorton byar. Folkmängden var som störst omkring 1870, med nära 1 900 personer, och hade fallit till under 700 vid 1990.

• Skedemosse ligger i samma socken. Det är Sveriges största kända offerplats från järnåldern. Vid utgrävningarna 1959–1962 hittades lämningar efter ett fyrtiotal människor och omkring hundra hästar, samt över 1,3 kilo guld. Guldet finns i dag i Historiska museet.
• Gärdslösa kyrka är från 1100-talet och räknas som en av Sveriges bäst bevarade medeltidskyrkor. En runsten i kyrkan tyder på att det kan ha stått en träkyrka här redan på 1000-talet.

Vad som återstår att gräva i